En svensk klassiker

En Svensk Klassiker genomförs under ett sammanhängande år i ett skidlopp på antingen 60 km eller 90 km, ett cykellopp på 300 km, ett simlopp (3 km) och till sist en löpning på 30 km.

En svensk klassiker

Klassikeråret börjar med ett skidlopp och här finns det två att välja mellan, Engelbrektsloppet är 60 km långt och går av stapeln i början av februari, medan det kanske mer kända Vasaloppet sträcker sig över 90 km och anordnas första söndagen i mars varje år (förutom 2015 då det startar den andra söndagen, 8 mars). Loppet pågår runt 4 timmar för eliten men det tar desto längre tid för motionärerna, uppemot 8 timmar. För att loppet ska flyta på så smidigt som möjligt kan det vara bra att se över sin skidutrustning och att man använder sig av en bra skidvalla. Beroende på aktuell väderlek behöver man antingen fästvalla för att undvika att det blir bakhalt eller glidvalla för att få ett så bra glid som möjligt.

Vätternrundan är ett cykellopp som körs i juni. Det är också det längsta av loppen i en Svensk Klassiker. Hela 300 kilometer ska avverkas på cykelsadel runt Sveriges näst största sjö, Vättern, med start och mål i Motala. Det finns ingen resultatlista för loppet då det är ett motionslopp. För att orka med hela rundan finns det möjlighet till depåstop för mat och vila.

Nästa lopp i turordningen är Vansbrosimningen som genomförs årligen i början av juli. Varje år deltar uppemot 9000 simmare i loppet som 3000 meter långt, varav 2000 meter är medströms och 1000 meter motströms. Den modige simmar utan våtdräkt.

Sista klassikerloppet för året är Lidingöloppet som är ett löplopp på 30 kilometer. I slutet av september springer cirka 7000 löpare Lidingö runt som en del av en Svensk Klassiker eller som ett rent motionslopp. Bra skor är det allra viktigaste. Kläder som inte har skavande sömmar är idealiskt. Kvinnor rekommenderas att investera i en bra sport-bh, gärna en utan sömmar, som ger stöd för bysten.

Lyckas man genomföra alla fyra loppen under ett och samma år får man ett diplom med ett unikt nummer från en Svensk Klassiker. Alla lopp görs i valfri ordningsföljd. Det är bara att börja träna redan nu!

Löpning och löparskador

Att det uppstår skador och skavanker när man tränar och tävlar till motionslopp av olika slag så är mycket vanligt. Den belastning man utsätter kroppen för vid hård och intensiv träning är hög.

Löpare

Ska man tro naprapater och andra som vårdar de som kommer med denna typ av skador så finns det ett mönster att vi dröjer för länge med att söka behandling för sina besvär. Kommer man på tok för sent så kan det förstöra hela säsongen eftersom det då är troligt att rehabiliteringsperioden tar mycket längre tid än den annars skulle gjort. Men vad är då de vanligaste åkommorna och var ska man söka behandling.

Många är det nog som söker sig till läkare och sjukgymnaster, vilket inte är fel, men ofta så kan det vara mer passande att gå till en naprapat. Det är nämligen inte alltid just rehabträning som i första skedet behövs, utan snarare behandling av muskler och leder man har besvär med. Det finns en rad olika behandlingar en naprapat kan ge dig beroende på vad besväret är. Dessa metoder tänkte vi inte gå in närmare på nu, utan de kan du läsa mer om exempelvis hos Naprapatiska, under fliken “vad behandlar vi”. Nu ska vi istället titta på en av dom vanligaste skadorna hos löpare.

Löparknä

Ett av de allra vanligaste problemen är löparknä, vilket innebär en skarp smärta och broskbildning strax under knäskålen. Det finns flera orsaker till varför detta uppstår, en är att knäleden inte hänger med när man växer. Detta är vanligast bland pojkar i tonåren. Andra orsaker är överbelastning av knänas leder genom att andra delar – vanligen höfterna, inte klarar av att ta den belastning som krävs och lägger därmed den på knäna som blir överbelastade.

Av den anledningen så pratar man idag mer och mer om att löpare behöver stärka upp kroppen för att klara den påfrestning som löpningen står för. Detta gör man inte genom att löpa ännu mer, utan genom att träna styrkeövningar för berörda muskelgrupper i förebyggande syfte.

 

Stockholm Marathon

Den här tävlingen har pågått i många år och drar till sig människor från hela världen. Det är också en tävling som vem som helst får ställa upp i, man behöver inte vara en professionell löpare för att delta.

Men vill man vinna så måste man vara det. Tävlingen för de professionella är otroligt krävande och de bästa brukar springa hela maratonsträckan (runt 42 kilometer) på två och en halv timme.

Nästa års tävlingen går av stapeln den 30: e maj och det går redan att anmäla sig. För den som verkligen vill delta är det dags att lägga på ett kol för 10 000 personer har redan skrivit upp sig.

Vi rekommenderar att man startar med ett löpningsprogram så tidigt som möjligt för att vara i riktigt bra from inför starten. På Stockholm Marathons hemsida finns det åtta olika träningsprogram att ta del av för nybörjare till avancerad nivå.

Banan runt Stockholm har varierande terräng och i början kan de gå lite trögt eftersom så många startar samtidigt, precis som det brukar bli i Vasaloppet. Det tar en stund innan de snabbaste har gått lite försprång och då kan man röra sig lite friare på banan. Tänk på att studera bankartan noggrant så du vet när du ska satsa stenhårt och när du ska sänka tempot så du orkar med uppförsbackarna.

Sist men inte minst en hyllning till den professionella långdistsanslöparen Isabellah Andersson som förra året vann sin femte seger i Stockholm Marathon på damsidan. Varje år som hon ställer upp går hon därifrån som krönt vinnare. Hon har blivit en kraft i tävlingen och oddsen ligger alltid i hennes favör hos spelbolagen när hon står med på deltagarlistan.

Det har fortfarande inte kommit fram några uppgifter om hon tänker ställa upp i nästa års maraton men vi håller tummarna!

De största motionsloppen

maraton löpare

Tycker man det är kul att vara ute och springa och samtidigt vill ha ett mål med sin träning och också en utmaning, då bör man absolut ta chansen att springa något motionslopp. I Sverige finns som nog alla vet en mängd olika lopp som man springa, såväl långa som korta.

Ett av de största motionsloppen och samtidigt också ett av de som ligger tidigast på säsongen är Göteborgsvarvet. Loppet har arrangerats sedan 1980 och är ett halvt maraton långt, det vill säga 21 097,5 m. Göteborgsvarvet, som alltid går i mitten av maj, är något av en folkfest med tiotusentals personer på både startlinjen och vid sidan av banan. I år ställde sig över 48 000 löpare på startlinjen för att springa banan som går runt och omkring de centrala delarna av Göteborg.

Starten går alltid i Slottsskogen och därefter springer man via Älvsborgsbron över på Hisingen innan det är dags att ta sig tillbaka till fastlandet via Götaälvsbron. Därefter löper man ner på Avenyn innan man fortsätter vidare tillbaka mot Slottsskogen för målgång inne på Slottsskogsvallen.

Göteborgsvarvet betecknas ofta som ett relativt enkelt lopp att springa, då loppet inte innehåller så väldigt många tunga stigningar.

Jämte Göteborgsvarvet är troligtvis Stockholm Maraton det mest kända motionsloppet i Sverige. Stockholm Maraton har arrangerats sedan 1979 och går som regel i slutet av maj eller i början av juni. Starten går alltid på Lidingövägen utanför Stockholms stadion och sedan följer en bana som går via Valhallavägen, Strandvägen, Skeppsbron och ner på Söder Mälarstrand. Därefter följer den fruktade Västerbron innan Norr Mälarstrand tar vid och efter det löpning i Vasastan innan man återigen når Stadion.

Loppet springs i två varv med den lilla skillnaden att andra varvet också innefattar löpning på Gärdet och Djurgården. Målgången sker på Stockholms Stadion. I år kom närmare 17 000 löpare till start, vilket är rekord för tävlingen.

Det tredje stora motionsloppet i Sverige är Lidingöloppet, som också är det äldsta av de ”tre stora”. Lidingöloppet har arrangerats ända sedan år 1965, vilket innebär att loppet i år firar 50 år. Till skillnad mot Göteborgsvarvet och Stockholm Maraton finns inte bara ett lopp utan en rad olika lopp, där det längsta loppet omfattar 30 km, vilket också är det som är det klassiska Lidingöloppet. Förutom detta finns även lopp på 15 km och 10 km.

Traditionellt sätt så har Lidingöloppet alltid gått av stapeln första söndagen i oktober, men sedan ett tiotal år tillbaka är det sista lördagen i september som gäller. Dessutom så springs den så kallade Lidingöstafetten på fredagen samt Lilla Lidingöloppet på söndagen, där barn och ungdomar får chansen att springa i de klassiska Lidingöspåren.

Tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen ingår Lidingöloppet i det som kallas för en Svensk Klassiker, vilket innebär att man under ett års tid ska genomföra samtliga lopp. Lidingöloppet räknas ofta som ett av allra tuffaste motionsloppen på grund av den tuffa banan, som innehåller många tunga stigningar, kanske framför allt i form av den fruktade Abborrbacken, som uppenbarar sig en halv mil före mål.

Sedan några år tillbaka arrangeras också någonting som heter Lidingö Ultra, vilket omfattar totalt 50 km löpning och är något för den som verkligen söker en utmaning. Lidingö Ultra går av stapeln i början av maj.